Today, Tomorrow, Forever!

Sådär ja. Då var det bara två dagar kvar. Två dagar kvar till en av de största händelserna i mitt liv.
Observera att jag sa "EN-av-de-största".

Jag vet att folk inte riktigt förstår varför jag tycker det ska bli så stort. Men om det hade vart i min sits, så hade de utan tvekan förståt varför jag längtat så...

Annars ligger det mesta på is i mitt liv just nu. Förstå mig rätt. Det är inget speciellt som hänt åt det onda. Alltid snarare tvärtom. Men jag har insett hur vuxen jag kommit att bli den senaste tiden.
Hur många egna initiativ man tvingats ta, hur många val med egentligen tvingas göra som vuxen.
Därför är det alltid skönt att ha någon vid sin sida som stöttar en och plockar upp en när man känner sig låg...
Du finns alltid där för mig... Alltid...

Tills vidare barn...................................

Jag började juh att skaffa bloggen med tankar och funderingar på att skriva nästintill dagligen om allt och ingenting.
Numera känns det lite trögt och nästan jobbigt...
Och så ska det väl inte vara. Eller?!
Jag har väl insett först och främst att min liv kanske inte är så pass spännande att folk skulle vilja läsa varende liten mening som jag skriver. Men va fan!!!
Det är juh inte heller därför jag skriver. Jag skriver först och främst för min egen skull. För att kunna skriva av mig, kanske gnälla litegrann på saker i min närhet, kanske skryta om saker och människor jag träffar och umgås med.
Och det har jag vart duktigt på måste jag medge.

När det kommer till saker och personer i min närhet , som jag framförallt vill skryta om, så vet ni som läser att det finns en person som jag vill skryta lite mer om. En person som jag har kommit att älska mer än någon och något annat på denna jord. En person som är så underbar att jag ibland undrar om jag är värd henne... Du betyder allt för mig... det vet du!

Nej ni. Blir nog inte så mycket mer just nu. Hade kunnat sitta och skriva halva natten, men framåt småtimmarna så skulle det inte vara så mycket seriöst som kommit ut trots allt. Lika bra att stanna här då!

Tills vidare barn................

Det är klart att det är skillnad på folk och folk.
Men varför måste just de människorna störa oss med sin närvaro?!
Varför kan vi inte bara få som vi vill för en gångs skull?
Varför kan de inte bara backa och låta oss gå vidare?

Aja, det är väl inte mycket mer att göra egentligen. Man får ta nya tag och förhoppningsvis hittar vi en annan som vi verkligen känner likadant för.
Jag tvivlar inte på att det inte går, det är bara det att man hade verkligen ställt sig in på denna, och gjort upp mentala bilder på hur saker och ting skulle se ut. Dumt, dumt dumt, jag vet, but thats the way it is.

Snart hägrar London iaf. Längtar sjukt mycket tills dess. Ska bli fruktansvärt roligt. Ölbryggeri, FOTBOLL, live band, och ännu mer öl. och flottig mat ;)
Bara grabbar, och fyra hela dagar... Kommer bli konstigt att inte sova brevid älsklingen de dagarna dock, men någon gång ska väl vara den första. Och jag vet att när jag kommer hem, så finns hon där... Det är det som betyder något!

Aja, ska väl försöka få i mig något att äta då kanske... Så man inte svälter ihjäl, skulle se så olyckligt ut...
Tills vidare barn...

Men sicken ångest det blev helt plötsligt då.
Lägenheten var juh borta. Fanns ingen möjlighet att få den.

Men ack så fel man kunde ha. Eller inte helt fel kanske. DEN lägenheten är juh såld, men inte fan trodde man att det skulle dyka upp en minst lika fin, om inte bättre lägenhet, bara 1 våning under..
Så nu sitter man i sitsen ännu en gång. Vi har väl fortfarande samma problem, men viljan blir bara starkare och hoppet ännu större.

Gäller att inte ha för stora tankar nu bara. Vi är inte där ännu. Mycket kvar att fixa. Om inte annat när det gäller grannar ;)

Men det är oss det handlar om. Ingen annan. Och det glädjer mig så sjukt mycket!

1,8 miljoner. Det slutade lägenheten på. Förmodligen iaf.
Men jag kan tycka nu, när jag sitter i lägenheten att det har vart ganska kul att följa budgivningen.
Känna sig lite extra vuxen på något sätt.

Nu har vi iaf kommit igång lite. Dock så kan planer ändras. Och inte helt och hållet åt det sämre. Snarare tvärtom.
En framtid med ny lägenhet. Nytt liv. Ny "värld"!

For Now!

När man väl kommer till insikt med saker och ting man inte tänkt på tidigare...
Men allting ordnar sig åt det bra, när man väl inser att det inte är så "farligt" som man tror.

Det är små, små prövningar som man "måste" gå igenom. Det tro jag på...

We stand above it all!
For Ever Yours!

Jaha ja, då var det nästan slut på denna dag då.
365 dagar kvar till nästa gång, och det gör faktiskt ingenting.

Det har vart en mycket trevlig dag med tårta och mycket kaffedrickande på jobbet, och gårdagen firades med fika och presenter hemma hos far min. Hade juh inställt mig på att inte få några direkta presenter denna gång, just med tanke på att jag istort fått presenten redan.
Men inte då.
2300 :- i fickpengar var mer än välkommet. Stort tack till alla som pitchade in :D

Och till älsklingen: Presenten i sig är guld värd, men korten och orden betyder mer än allt... ALLT!

Nu skall det bli läggdags. Upp tidigt imorgon och spendera dagen med bror och XBOX 360 OCH HALO 3!!!

Tills vidare barn...