Hjälplöshet?

Nu vet jag. Först nu vet jag hur det är att känna sig hjälplös...
Att vara brevid utan att veta vad man ska göra.
Inte riktigt veta vad man ska säga.
Nästan att man inte vet vad man ska känna.

Jag har under en sådan lång tid fått höra från olika håll hur det är att vara den person som står brevid, och jag har alltid kännt efteråt att jag aldrig vill vara den personen.
Jag vill inte vara brevid och känna att jag inte räcker till. För jag kan tänka mig att det är precis så man kan känna sig.
Till det kan jag då tillägga, att under den tid jag behövde någon vid min sida, så har det alltid funnits en person som aldrig vikt av eller försvunnit.
Du vet exakt vem du är (och det vet nog många andra oxå), och jag vill nu bevisa att jag kan och vill vara precis lika bra. Jag hatar känslan av hjälplöshet, och vill inte hamna utanför...

Jag vet hur jag kände och hur j*vla lycklig jag är över att du var där då. Låt nu mig vara där för dig!
Du är mitt Allt!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback