Varför???

Varför ska det vara så svårt?
Så svårt att släppa taget lixom.
Man känner sig så fruktansvärt löjlig. Till och med lite elak. Jag vill verkligen inte känna såhär, och det är inte meningen. Det måste komma ut att det verkligen inte är min mening, och inget att bry som om heller egentligen. Det är som vanligt bara jag med mina oändligt många tankar.
Varför kan jag bara inte släppa vissa saker och gå vidare? Varför ska jag spendera 50% av min vakna tid genom att tänka på saker som inte ens är relevanta? Löjligt Brännström, löjligt......

Jag tror nog att det mesta ligger i just det att jag inte är kapabel till riktigt allt som jag vill. Jag vill kunna göra så mycket, men är så pass förhindrad att de mesta saker hamnar i kläm. Tyvärr. Visserligen inget jag valt, utan snarare något som valt ÅT mig.

Jag vill att du ska kunna roa dig utan att tänka på mig. Spendera tid med dina vänner på samma sätt som jag.
Jag vill inte känna mig som en kloss i din väg. Nu har jag gjort det tillräckligt länge känner jag. Och nu måste det få ett slut. Vad har jag att vara orolig för? INGENTING.... A New World. A New Me.......

Jag älskar och litar på dig av hela mitt hjärta. Du är mitt allt. Det finns inte någon/något som någonsin haft en så stor del i mitt liv som du. Och jag tänker inte sabba det här. Jag tänker hålla i för allt du är värd.

I´m Yours Jane... You know it........................
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback