Today, Tomorrow, Forever!

Det närmar sig mer och mer.
Snart är det bara 2 veckor kvar till en eventuell operation.

Rädd?
- Kanske. Jag vet inte ännu.
Osäker?
- Mer troligt än rädd.
Glad?
- För det lilla faktum att det går framåt.

I grund och botten är jag nog bara så himla less på allt som har med skadan att göra.
Tycker det är en skruvad värld vi lever i, då jag, (som är snart 23 år gammal och fortfarande arbetskraft) behöver vänta så länge som 6 månader på en enkel liten operation.
Om det bara hade funnits någon läkare som tagit tag i "fallet" från första början, så hade jag vart tillbaka i arbetslivet för länge sedan. Nu har jag istället minst 6-8 veckors rehab tid framför mig efter operation.

Satt och räknade och funderade lite häromdagen på vad man behövt gå igenom ända sedan skadan uppkom. Sex stycken olika läkare, tre stycken olika metoder, men ändå sex stycken likadana svar.
Jag har fått klä av mig till mina underkläder och läkarna har tittat på min rygg och alla konstaterat samma sak:
- DU ÄR SNE!!!
 Helt otroligt egentligen. Inte så att jag redan visste om det eller så. Blir juh för fan mörkrädd av alla dessa brilljanta läkare överallt.

Men men. Nu ska jag juh iaf opereras. Så man ska väl vara nöjd antar jag.
Men det som stört mig under de senste veckorna är den respons man fått från människor man mött.
Jag förstår deras tankesätt och jag går nog in för hårt i detta, men det har stört mig.
Folk får höra om min skada och uttrycker sig, "skönt att vara ledig".
Jo, visst. Klart att det kan vara skönt på så sätt. Man slipper jobba 8 timmar om dagen för en pisslön visserligen. Nu är jag istället ledig 24 timmar om dygnet för en ännu mindre pisslön. Men jag behöver inte slita ut mig. Men det som stör mig är det att folk enbart tror att detta är en dans på rosor. Jag önskar så mycket att det fanns saker jag kunde göra när jag ändå är hemma. Gymma t.ex. Ha en hobby som underhåller mig hela dagarna. Har inte hittat något sådant. Därför jag vart så nere senaste tiden tror jag.
Det ska det dock bli ändring på nu. Börja leva som en ny människa med framtiden under mina fötter :D

Att jag har dig brevid mig, som stöttar mig hela tiden, är det bästa som hänt mig. Älskar dig så fruktansvärt mycket. Mer än du anar ;) Puss på älsklingen..................

Det blev bra mycket nu, men skönt att få skriva av sig.
Tills vidare barn................